I Norden möter många invandrare utmaningar när det gäller att få anställning. På Subseatec ser det dock annorlunda ut.

Hiralben Thakkar, en juridisk yrkesperson utbildad i Indien, har framgångsrikt etablerat sig som kvalitetssäkringsspecialist. Detta speglar Subseatecs engagemang för inkludering och öppenhet, vilket Thakkar anser vara organisationens grundläggande styrka.

”Som invandrare i Sverige måste du arbeta tre gånger så hårt,” konstaterar Thakkar och betonar vikten av att smälta in, bemästra det lokala språket och förstå kulturella nyanser.

Thakkar kommer ursprungligen från Gujarat, Indien, och flyttade till Skandinavien 2014 tillsammans med sin make Balmukund, som disputerade i Tromsø, Norge. De flyttade till Sverige mitt under den globala pandemin.

”Jag har haft mycket tur. Mina kollegor accepterade mig från dag ett och visade enormt förtroende,” berättar Thakkar.

Hon kom in i företaget via ett kommunalt program som kopplar samman invandrare med akademisk bakgrund med lokala företag. En möjlighet hon fick kännedom om via det lokala biblioteket. En vecka senare erbjöds hon en praktikplats på Subseatec, där hon arbetade med databöcker och hälsa, säkerhet, miljö och kvalitet (HSEQ) – en naturlig passform med tanke på hennes juridiska bakgrund.

NÄTVERKSUTMANINGAR

”Den typiska vägen till anställning innebär många hinder utan ett lokalt nätverk. Avsaknaden av lokala referenser och utmaningarna med att inte vara infödd är betydande,” förklarar Thakkar.

”Det innebär ofta att man kompromissar med sig själv, och för många, särskilt kvinnor, resulterar det i att man stannar hemma trots hög utbildningsnivå. Vi såg samma sak när min man sökte jobb. Han skickade 10–20 ansökningar varje dag. Utan kontakter är det svårt.”

”Jag är så glad att jag hittade den här möjligheten och bevisade att jag är en skicklig inlärare och uppmärksam lyssnare. Min unicitet accepterades inte bara utan firades. Jag anförtroddes engagerande uppgifter från början, vilket gav mig styrka och inspiration.”

ATT ÖVERVINNA SPRÅKBARRIÄRER

Språkbarriärer är ett vanligt hinder för utlandsfödda som träder in på arbetsmarknaden.

”Det är ett hinder, oavsett ens kompetens eller utbildning. Man börjar från noll,” delar Thakkar med sig av sin erfarenhet. ”Att omfamna inlärningskurvan med beslutsamhet och tålamod är nyckeln, och en känsla för humor hjälper också.”

”Jag gjorde många misstag när jag lärde mig svenska, men mina kollegor var stöttande och snälla, och vi skrattade alla tillsammans. Alla förstår att det är svårt att lära sig ett nytt språk. Och när det behövdes har det alltid fungerat bra att be folk prata långsamt eller byta till engelska,” säger hon.

”Min svenska är mindre nyanserad än min engelska, men direktheten kan vara en styrka. När jag pratar är det rakt på sak, utan dolda meningar,” skrattar hon. ”Alla vet precis vad jag vill.”

”Eftersom vi verkar internationellt och använder engelska som vårt huvudspråk kan vi tänka brett i vår rekrytering,” säger Peter Jansson, VD på Subseatec. ”Det erbjuder en tillgänglig väg för icke-svensktalande, varav många lär sig språket när de väl börjar arbeta med oss.”

Thakkar började därmed arbeta innan hon behärskade svenska och fortsatte att lära sig tillsammans med sina nya kollegor. I sin projektgrupp är 40 % av de anställda kvinnor och 60 % män, varav många har internationell bakgrund.

EN KULTUR AV SAMARBETE

Idag är Thakkar en permanent och integrerad medlem av Subseatec-teamet, och hon värdesätter högt det förtroende och den öppenhet som finns inom företaget. Organisationens platta hierarki och transparenta kultur har varit avgörande för hennes snabba inlärning och integration.

”Subseatecs miljö präglas av flexibilitet och samarbete, vilket skapar en stöttande och familjär atmosfär,” konstaterar hon. ”In India, I was used toa more rigid hierarchy, but here, I could approach anyone with questions, including the boss.

I Indien var jag van vid en mer rigid hierarki, men här kunde jag vända mig till vem som helst med frågor, även chefen. Denna öppna kultur är unik, och alla agerar som mentorer och vägledare för varandra och arbetar mot en gemensam vision.”

”Här ger varje dag nya projekt och utmaningar som vi tacklar tillsammans. Det är det som driver mig och ger mig mening,” säger hon leende när hon talar om företagskulturen. ”Folk stannar här för alltid.”

ACCEPTANS FRAMFÖR JÄMLIKHET

Thakkar tror på att sträva efter acceptans snarare än jämlikhet inom mångfald och inkludering.

”Det är mer fruktbart att omfamna olikheter. Sann jämlikhet kanske inte är uppnåelig, men acceptans är det. Det handlar om att vara medveten om vad som saknas i teamet och välkomna mångfald i tanke, inte bara nationalitet eller kön.”

”På dagens globala marknad är det inte bara fördelaktigt att omfamna olika perspektiv – det är en konkurrensfördel,” hävdar hon. ”Företag som förstår och värdesätter denna mångfald är bättre positionerade för att blomstra internationellt.”

EN STRATEGI FÖR ÖPPENHET

Peter Jansson utvecklar Subseatecs tillvägagångssätt: ”Vårt fokus är på neutralitet och att överskrida konventionella barriärer som kön, ålder och ursprung.”

”Det här har inte varit en medveten rekryteringsstrategi, utan snarare en öppenhet för var kompetensen finns,” tillägger han med hänvisning till samarbetet med kommunen.

”Vår senaste nyanställning, en 25-årig kvinna, valdes inte på grund av sitt kön eller ursprung utan för att hon var den mest kvalificerade och presterade bättre än andra kandidater.” Peter Jansson betonar värdet av alternativa rekryteringskanaler framför kvoter och konstaterar: ”Att följa irrelevanta kriterier kan leda till suboptimala beslut.”

Han erkänner de betydande fördelarna med en mångfaldig arbetsplats som främjar en öppen och medveten kultur som uppmuntrar många frågor och nya perspektiv.